true colors.
Dags att lätta sitt hjärta lite, ännu en gång.
Jag satt och tänkte alldeles nyss, och kom på hur mycket jag kontrollerar mig själv för din skull, för att jag är rädd för att såra dig. Jag är livrädd för att jag ska såra dig eller säga något som inte känns bra för dig. Just jag, jag som faktiskt är kär i dig, och som inte vill något hellre än att försöka göra dig hel.
Det känns ändå patetiskt, för jag vet att det nog inte finns någon som kan laga ett så brustet hjärta som ditt, men jag är villig att fortsätta försöka, för det känns fel att börja ge upp nu.
Men det är fortfarande något som skaver, något som får mig att börja vilja ge upp hoppet. Och det är ingen annan än jag.
Nu orkar jag inte få ur mig mer, för nu började jag gråta.
(jag saknar iallafall att ligga i din säng, tätt intill och lyssna på underneath your clothes, och bara vara.)
dimmiga dagar.
Jag vet att det var längesen jag skrev, och antagligen ingen som följer den här bloggen längre. Det är delvis ganska skönt, för då kan jag verkligen skriva exakt hur jag vill, och hur det känns.
Jag och Angelica har ju skaffat oss en blogg nu, kolla in den här.
Jag mår kanske inte bäst nu förtiden, men det är något jag försöker undvika att haka upp mig på. Angelica är världens bästa stöttepelare, och jag känner verkligen på riktigt att jag inte vore mycket människa utan henne. Man skulle kunna säga att jag skulle mer likna en zombie, utan allt hennes stöd och hennes störda humor. Jag tycker om dig, himla mycket ska du veta. Kom ihåg nu va?
Frida är en annan flicka som jag fastnat väldigt fort för, jag trivs med henne, lika mycket som jag gör med Angelica. Jag kan vara mig själv med er, ni får inte glömma. Jag skulle göra det mesta för att få ha er kvar hos mig föralltid.
Allting annars är upp och nervänt, och jag kan inte sova ordentligt om nätterna. Jag drabbas av ångest, dåligt samvete och allt möjligt. Jag ångrar vissa val jag har gjort på sistone, jag känner mig inte som en bra människa och jag kan inte säga att du får mig att känna mig bättre, som du alltid brukade göra annars. Just nu vill jag mest gräva ner mig i sängen, och sen sova. Sova bort alla onda dagar, tills det blir bättre.
/eveliten
