eveliten.

Jag är nog egentligen beroende av att blogga, att få skriva av mig av mina tankar och problem,
utan att få vara för öppen.
Min senaste blogg var tvungen att stängas ner, på grund av allt för nyfikna mammor.
Den här bloggen hoppas jag kan stanna hos mig, så jag får utgöra ett naturligt behov som jag har.
Naturligtvis kommer jag inte bara skriva en massa om vad jag tycker, tänker och mina problem.
Det blir nog en hel del annat också, det är väl bara att vänta och se. Jag skriver när och hur jag känner för det.

Just nu har jag inget behov av att skriva mer, även fast det egentligen är ett enda virrvarr av jobbiga tankar inom mig.

Peace.
/eveliten.