eveliten.

Jag inledde året med Sofi, och det var hemskt.Jag grät, hade ångest och ville ingenting annat än att ha kvar år 2007. Det var ju trots allt det bästa (samtidigt värsta) året i mitt liv, fick jag för mig. Som tur var hade jag Sofi som höll min hand.

Jag bokade Kent biljetter med Py, och vågade ha någonting att se fram emot. Jag fick ett datum med Nathalie och det var fint, jag började känna mig hel.

Jag blev medveten om alla olika tvångstankar jag hade, och gjorde det mesta för att försöka komma över dem.. Det gjorde dock allting mycket större och svårare.

Jag kom närmare och närmare Angelica och förstod att hon gjorde mitt liv så mycket enklare. 

Någonting krossade mig så rejält och allt som hade byggts upp tillsammans med Nathalie under Januari var förstört. Jag var ett vrak och så förstörd som jag var då har jag aldrig varit. 

Inledde månaden med världens underbaraste Kent konsert tillsammans med Py. Köade i flera timmar för att hamna långt fram, och det gjorde vi. Längst fram tillochmed. Jag var hysterisk, grät och skakade, men var fortfarande lycklig. Kunde släppa allting som förstörde mig, och bara njöt av att se ett av mina favoritband. 

Jag fyllde 16 år, fick en systemkamera och firade min födelsedag i Arvika med världens bästa människor. Jag hade rus i hela kroppen och kände mig lycklig, försökte förneka faktumet att du inte längre var min utan istället hennes, men verkligheten hann ifatt mig ett par gånger. Men jag kämpade vidare.

Försökte igen med Nathalie, och vågade hoppas på något fint. Men det var att skjuta sig i huvudet.

24 mars köpte jag min Håkan Hellström biljett, i Göteborg. Började kalla mig själv för Fröken/Fru Hellström och peppade hela Mars-månad ut.

Åkte till Göteborg med Angelica och Johanna den 11:e April. Letade oss igenom Göteborg för att hitta till Vandrarhemmet och det gick tillslut. Jag och Angelica bestämde oss för att flytta dit så fort vi blev myndiga, kände att det var vår stad och att vi hörde hemma där.

Hade sittplats på Hellström konserten men det var lika underbart ändå, jag skrek, grät, skrattade, var hel och lyckligare än någonsin. Förstod att det var dags att ta sig själv i kragen och gå vidare, och tack vara Hellström gjorde jag det. Låter patetiskt, men det är så sant som det kan bli. 

14:e April hade jag varit vän med Angelica ett år, och jag visste att jag inte skulle vilja förlora henne för allt i världen.

Firade Valborg i Arvika och hittade en fin pojke.

De flesta helgerna spenderades i Arvika, i parken, Angelicas säng och lite överallt. Vi njöt av solens varma strålar och att kunna ha varandra nära.

Pratade mycket med Disa, och vi kom närmare varandra. Hon förstod mig, jag förstod henne.

Fick reda på att jag skulle 4 MVG:n i slutbetyg, och det var fint. Mina ansträngningar gav resultat.

Sista helgen var det poolen hemma hos Malin som gällde, och det var fint. 

Skolavslutning och jag grät, grät för att behöva lämna alla. Snorade och smutsade ner allas vita fina klänningar och vita fina skjortor. Träffade en fin pojke igen, och bestämde mig för att våga.  

Spenderade mycket tid med Lina Parling, och ville för allt i världen att hon inte skulle flytta. Bestämde mig för att hon skulle bo i mitt garage, för jag ville inte ha många mil emellan oss. 

Firade midsommar i Malins sommarstuga och kände att det var sommar, och njöt fullt ut. 

Missade ett samtal från Disa och blev ledsen. Tjejen tänkte på mig, och det var det som räknades. Peppade inför Arvikafestivalen och blev redhead.

Juli:

Upplevde världens bästa festival med några av de finaste människorna i världen, fick se artisterna som betytt mycket för mig genom åren.. Framförallt Håkan igen. Stod längst fram med Angelica i ena handen och Markus i den andra. Dansade, skrattade, grät, var hysterisk och lycklig. Intervjuade också Lasse Lindh med Sofi under samma festival och fick höra min röst på radion några dagar efteråt, blev chockad över att jag låter som en 70årig snubbe men var glad ändå.

Gjorde saker jag aldrig gjort innan och ångrade ingenting. 

Åkte till Arvika igen den 22:a Juli och stannade kvar där, med de bästa jag vet, i 12 dagar. Blev kär och trodde att jag aldrig skulle hitta någon bättre än dig. 

Jag fick reda på att ingen i Kil gillar mig längre, och jag kunde inte bry mig mindre. Jag hade mitt liv i Arvika och det var det enda som betydde något. Åkte till Arvika igen och spenderade den sista veckan av mitt sommarlov där, och fick det finaste avslutet man kunde tänka sig, med de finaste människor jag kan tänka mig. 

Fick uppleva Sandras första alkoholrus och räddade henne från att bryta foten. 

Jag började ny skola med nya människor och grät som ett litet barn första morgonen. Jag var inte beredd att börja skolan och börja ett nytt liv. Tog en vecka ungefär innan jag insåg att det här kunde bli en fin tid i mitt liv. Hamnade i den bästa klassen i mitt liv, kände samhörighet och träffade speciella människor som gjorde skillnad i mitt liv.

Berättade för dig som vände mitt liv upp och ner i Juli att jag var kär i dig, sprudlande himlastormande kär och fick reda på att det skulle aldrig skulle kunna funka. Mitt liv vändes upp och ner, men jag höll mig kvar ändå.

Fick skoldatorn och blev en riktig datanörd tillsammans med resten av klassen. 

Började umgås mycket med Frida och Angelica.

Skaffade en ny blogg tillsammans med Angelica, och gjorde allt för att folk skulle förstå vilka genin vi var. Började fota som en dåre igen, och förstod hur mycket jag saknat det. Var hemma hos Angelica för första gången, skrämde livet ur hennes småbröder och lagade mat.

Såg "Låt den rätte komma in" med Angelica och Frida på bio och satt på helspänn hela livet, drömde mardrömmar om Eli och alla andra läskigheter. Blev lite halvt kär i Lars Eriksson som var med i Idol och lyssnade på "Det börjar verka kärlek bannemig" mest hela tiden.

Fick nya fina strumpbyxor av mamma som jag använde så ofta som möjligt. Åkte till Arvika för att reda ut allting som gjort att jag kände mig nere, men gjorde allting om möjligt ännu värre. Kände mig som den idiot jag var och ångrade mig flera tusen gånger om. 

Fick höra att jag liknade ett spökdjur, och tog det som en komplimang. Skaffade gratis-sms och började känna ett mystiskt pirr i maggropen, för någon annan än dig.

Blev besviken över julkalendern, fick mystiska prickar på brösten som kliade och sved. Fotade i studion med klassen och lät Daniel ta puss-bilder på mig & Angelica. Var på julmarknad med Mamma och tog kort på getter, var hemma hos Malin med flickor och såg på Barnhemmet som skrämde livet ur mig.

Såg mycket på Pelle Svanslös och lyssnade på Band of Horses och önskade att jag var ett barn igen. 

Spelade in film i skolan och spelade bitch. Längtade efter lov och frihet.

Firade julafton hemma med Mamma, bror, syster och moster. Fick precis allt jag inte önskade mig, och bytte senare ut det mot saker jag kommer använda. På nyårsafton var jag hemma hos Malin och hade rus i hela kroppen, delade fina ord med pojken som väckte pirret och blev sjuk.